Sesel pe akey an se moman dezyenm edisyon ‘Rankont Kreol’ ki pe fer dan kapital lavil Kreol Victoria. Sa rankont in ganny organize par Lenstiti Nasyonal pour Kiltir, Leritaz ek Lar Sesel e pou fini Vandredi le 8 Mars.
Yer, zournal Seychelles NATION ti zwenn bann artis sorti Moris, Madagaskar, Larenyon, Rodrig ek Sesel kot Teat Nasyonal Mont Fleuri letan zot ti an plen sesyon pour kree en nouvo morso lanmizik pour klotir sa konferans.
I annan de konponan dan sa aktivite – enn, konferans lo plizyer size lo Kreol, son langaz, son kiltir e son gastronomi. E dezyenm konponan sa progranm se en ‘Kreasyon Mizikal’ par bann artis dan plizyer pei kreol.
Bann artis ki enplike dan sa proze istorik i Sanley Monnaie (Sesel), Vallen Pierre Louis (Rodrig), Rajery (Madagaskar), Davy Sicard (Larenyon), Eric Triton (Moris), Gerard Louis (Moris), Brian Matombe (Sesel), Jean Marc Volcy (Sesel).
Prodikter artistik se Patrick Victor e prodikter egzekitif se Jimmy Savy. Laranzman mizikal pe fer par Tony Julie ek Gerard Louis ; vokalis/mizisyen se Brian Matombe, Sanley Monnaie, Tania Jeremy, Sandra Esparon, Belinda Moncherie. Reziser lasenn, Tessa Fanny, enzenyer son Aaron Jean e dekorater lasenn Michel Denousse.
Dan en konversasyon avek zournal Seychelles NATION, Anbasader Patrick Victor i di ki “Vole kreasyon i permet nou annan keksoz pratik ant pep kreol dan larezyon, konpare avek bann diskour. Diskour souvann fwa i vid. Nou pronons li, i zoli apre nou bat lanmen e nou met laba. Dan 10-an nou kapab pe repet menm diskour, avek menm tenm”.
“Ko-kreasyon i permet nou eksprim nou lekor. Annou pa bliye ki bann artis larezyon, nou’n deza kolabore antre nou. Ti annan en zar ko-kreasyon avek proze ‘Li Té Vé War’ an 2015. I ti en prodiksyon Renyonnen me zot ti enkli Seselwa, Morisyen ek Malgas. Nou ti fer le tour larezyon avek sa proze.”
“Sa bann artis in ganny de zour e demi pour fer sa kreasyon. «I difisil me erezman ki mon deza konn sa bann artis e nou’n kominike atraver WhatsApp. Bann artis in konmans partaz zot lide e bann artis koumsa i eksite. Nou anvi manifeste nou kreasyon e koumsa ou vwar keksoz pe ‘flow’,” Anbasader Victor i dir.
Lefe ki in deza rasanble pep Losean Endyen avek son bann konpozisyon tel ki ‘Koste Pep Losean Endyen’, sa proze ko-kreasyon mizikal pour lepep kreol i ankor en lot loner pour Anbasader Victor.
“Sa i en letap dan sa gran demars. Sa ki mon pe fer i form parti sa zefor pour ki sa pep i rezwenn desandans ki’n fannen atraver lemonn, e nou’n bezwen aprann en nouvo fason viv.”
“Nenport nou ki la, si nou tourn deryer, nou pou trouv en bout rasin Moris ou byen dan en lot pei. E nou annan bokou pour partaze. Mon kontan ki mon annan bokou kanmarad ki partaz sa rev e sa pasyon e pa zis mizisyen. Mon espere nou bann diskour i transmet an realite,” Anbasader Victor i dir.
“Nou bezwen pa per pour koz nou langaz kreol…nou koz parey konmsi nou per kolon a bat nou. Mon pe espere ki nou sitwayen i donn lanmen pour promouvwar kiltir kreol lo tou nivo,” i azoute.
“Sa kalite inisyativ i ankourazan e nou espere ki nou kontinyen ganny sipor. I pa neseserman ki tou bann konbatan i partaz menm optik. I fasinan pour vwar ki sak pei i annan son tromatizm ek son douler. Nou bezwen koz lo la pour ganny gerizon,” Anbasader Victor i termin sa konversasyon.
- Bann artis an plen repetisyon
- Artis Morisyen
- Artis Renyonnen
- Artis Malgas
- Artis Seselwa
Parol bann artis:
Gerard Louis (Moris) : “Mo la entan artis e avek mo kanmarad Tony (Sesel) nou la couma bann aranzer mizikal pou capav donn sa ko-kreasyon enn guide. Mone travay bokou avec bann artis Seselwa e lezot, me se premye fois ki mo pe vive sa et se extraordiner. Enn initiative parey bizin gagne soutenu et lor diferan zil. Nou kapab meme fer enn album avek bane morso sorti lor diferan zil pou lavancement la misik losean indyen.”
Jean Marc Volcy (Sesel) : “I en lokazyon e moman enportan dan listwar Losean Endyen. I pa premye fwa ki nou artis nou zwenn me pour travay ansanm, met lide ansanm, se premye fwa ki nou fer li. I enportan nou fer en travay parey parski Losean Endyen i annan en kalite lanmizik ki diferan e nou ankor annan lape kot nou kapab pran lanmizik pour selebre sa. Kolaborasyon i fantastik e nou pe travay byen.”
Rajery (Madagaskar) : “Je joue un instrument traditionnel qui s’appelle le valiha et c’est un instrument traditionnel et a 18 cordes. Pour moi cette activité de co-création est très important car nous partageons la même histoire. C’est un honneur et une opportunité pour Madagascar de participer à cette co-création. Nous essayons de transmettre des messages forts et les rencontres entre les pays créoles apportent toujours quelque chose d’intéressant.”
Davy Sicard (Larenyon) : “Pour moi c’est un privilège, un honneur et une opportunité de pouvoir participer à cette co-création. Depuis des années, je discute avec Patrick Victor sur les valeurs créole et c’est important pour nous de se rencontrer et de mettre en musique ce que nous savons tous. On doit avoir une continuité car ce serait dommage après un tel évènement de tout abandonné !”
Courtesy: Vidya Gappy (Nation.sc)